20 maj
Om jag har tur lägger jag mig och sover om en timme, och sover nog i två och en halv timme? Jag måste nämligen göra en inlämningsuppgift eller två innan jag lägger mig och sover. Uppstigningen kan jag inte heller skjuta på, eftersom planet går från Luleå redan kl 10:25. Från Arlanda åker vi vid 17 på eftermiddagen. :-)
Ha det så bra allihop!
/ Camilla
Eurovision song contest
Finlands bidrag
Turkiets bidrag
Norges bidrag (Vinnarlåten)
/ Camila
3 dagar kvar!
Idag är det söndag, och som vanligt har jag ångest. Varför måste jag vara så slö på helgerna och tro att det ska hända något roligt jämt, när det ändå inte gör det? Det verkar mest vara en ursäkt för att inte plugga på helgerna, eller åtminstone inte på fredagar eller lördagar. Hur som helst, ska denna dag ägnas till pluggande. Imorgon väntar nog tre prov, tror jag. På tisdag väntar i så fall två stycken, vilket ju är skönare för mig.
Solen har kommit fram också, och varmt är det. Jag låg ute och solade samtidigt som jag pluggade tidigare idag, men det går nog mycket effektivare att plugga inomhus. Utan datorn. Dock satte jag mig vid datorn först när jag skulle äta lunch, och tro inte att jag suttit här sen elva, utan jag åt en sen lunch för snart en timme sedan.
Idag ska jag även börja packa, för vi åker redan om tre dagar. Eller rättare sagt sitter jag på Arlanda med Madde om tre dagar. Nu har resfebern börjat komma, och den lär bara bli värre. Dock hatar jag att packa, och speciellt när man måste anpassa packningen till en viss vikt. Som vanligt kommer jag nog att ta med mig alldeles för mycket saker, eftersom jag tror mig behöva allt. Jag vet det redan nu.
Äsch, nu ska jag plugga!
/ Camilla
Fredag
Idag är det fredag, vilket jag brukar gilla riktigt mycket. Dock är jag idag fortfarande sjuk, och inte vet jag om det börjar bli bättre heller. Suck. Hela veckan har jag varit hemma p.g.a. det. Proven samlas på hög, och innan jag åker utomlands till Turkiet på onsdag har jag inte mindre än 5 prov. Någon som vill byta med mig, tack?
Jag kan även meddela att det ser extremt mörkt ut för en studentbal för min del i år. Tacka vet jag tyg.se, som garanterade att tyget skulle komma igår, och meddelar mig att tyget är slut precis igår. Det gjorde verkligen inte min dag bättre, utan sämre. Nu får jag hoppas på en räddning från något håll, men varifrån? :-S
Slut på klagandet nu dock, för framtiden börjar lösa sig för mig en aning. Nu är jag ett litet strå ifrån att ha en lägenhet på Örnäset till hösten. Bara jag nu kommer in på universitet, så är allting löst för mig. Åtminstone har det varit de största problemen ett tag nu. Håll tummarna för att mina betyg räcker till!
/ Camilla
Pollen?
Idag blir det nog inte heller skolan för min del. För det första har jag så ont i halsen att jag känner det oavsett vad jag gör. Om jag så sväljer, pratar eller något helt annat. Det är jobbigt, men blir bara jobbigare när man samtidigt är väldigt förkyld alt. snorig av allt pollen som finns i luften. Hela natten har jag fått stiga upp jämt, säkert med tre minuters mellanrum ibland, och snyta mig. Eller så har jag nyst och ändå fått stiga upp och gå snyta mig.
Om en vecka åker jag utomlands, och innan det finns det massor att göra. För det första har jag flera prov att göra, men sedan har jag även romananalysen i finska, som jag visserligen snart är klar med. Säkerligen har jag sedan glömt något viktigt, men jag lär väl komma på det förr eller senare. Idag missar jag historielektionen, och jag borde ha kommit på vad jag ska fördjupa mig i. Fördjupningen kan jag arbeta med när jag är utomlands, men det skulle ju självklart underlätta om jag visste vad jag skulle ha. Eller i själva verket har jag kommit på ett bra ämne, som rör området person, men jag hittar absolut ingen fakta om det. Någon som har något förslag åt mig? :-)
/ Camilla
Stressigt
Annars har både saker förbättrats och försämrats. Idag löste sig reseproblemet i alla fall, vilket känns som en otrolig lättnad. Det blir lillasyster Madeleine som följer med mig till Alanya i två veckor. Faktiskt åker vi redan nästa vecka på onsdag, och det börjar vankas panik här. Utöver alla skolarbeten måste man ju även ha tid att plocka ut allt man ska ha med sig, tvätta kläderna och självklart packa på ett vettigt sätt. Det sistnämnda är alltid ett problem då jag ska iväg. Antingen har jag med alldeles för mycket, och får sedan otroliga svårigheter med att få igen väskan efteråt, eller så har jag med för lite och glömmer hälften. Idag skrev jag åtminstone en preliminär lista för att försöka att undvika det sistnämnda, och även det förstnämnda. Någon kanske rent av vill hjälpa mig att packa?
Klockan är hur som helst alldeles för mycket för mig nu, men eftersom jag har pluggat i några timmar har jag åtminstone spenderat tiden på vettiga saker. Nu blir det dock ett vettigare alternativ som står på tur, nämligen att sova.
God natt!
/ Camilla
Tankar
I många år har jag haft andras behov prioriterade före mina egna. Jag har avstått väldigt mycket för att vara andra tillfreds och hjälpa till. Trots att jag haft det stressigt, och haft annat i åtanke har jag inte avvikit från något som rör andra. Trots att jag många gånger känt ren ilska har jag gjort mitt bästa för att hålla masken och slutföra det jag påbörjat. Att det sedan ska vara svårt för andra att uppmärksamma och respektera det är oförståeligt. Hur kan man beskylla mig för att vara lat och inte göra någonting, när jag väldigt sällan just gör ingenting. Den som tror att man kan gå naturvetenskapliga programmet med naturvetenskap som inriktning utan att göra ingenting har otroligt fel. Väldigt sällan har vi inte haft någonting att göra, men har jag slutat att hjälpa andra för det? Nej, utan det har klassats som att jag bara ska ha mer tid för det. Är det inte då jag borde få ha min fritid som alla andra?
Jag lever mestadeles efter den gyllene regeln - att behandla andra som man själv vill bli behandlad. Beter man sig inte bra mot mig kan jag hålla masken och bita ihop ett tag, men efter en tid går det inte. Då är det istället jag som gör fel, eftersom jag inte beter mig exemplariskt. Har den andra personen då inget med saken att göra? Ska jag behöva behandla folk som gudomligheter om jag själv blir behandlad som något mycket sämre? Det tycker inte jag, och jag kommer inte att ändra mina åsikter oavsett. Rättvisa ska råda över alla. Jag kan kämpa hur länge som helst för att bli rättvist behandlad, t.o.m. hela mitt liv. Jag tänker inte acceptera felbehandlingar.
De flesta som känner mig vet hur mycket jag gör, och har gjort för andra i flera år. Det har inte varit lätt, men jag har blivit upplärd sedan barnsben att hjälpa till, och inte bara glida på ett bananskal livet ut. Är det då rätt att håna mig? Håna och göra mig till åtlöje? Jag tycker att det är fel!
Jag ska inte behöva tryckas ned för att jag lever efter vissa principer. Jag är stolt över vad jag lyckats åstadkomma i mina arton år vid livet. Har jag gjort fel har jag också lärt mig av felen, och i väldigt få fall begått samma misstag igen. Jag har gjort mitt bästa, och duger inte det kan den som klagat själv få förbättra saken, vad det än gäller. Så är det bara.
För tillfället har jag alldeles för många tankar och känslor i huvudet för att överhuvudtaget kunna klargöra någonting ordentligt, men jag hoppas att jag lyckats beskriva en del av dem i alla fall. Kort sagt känns det som att ha fått en dolkstöt i ryggen, och samtidigt ha blivit kastad ned för ett stup med nittio graders lutning. Trots det avviker jag inte från min heder, för utan heder förlorar man sin själ. Varje människa ska ha ett värde, men jag undrar om kanske folk glömt bort att jag också har ett värde? Jag är ingen dålig människa, och förtjänar betydligt bättre behandling än jag får.
/ Camilla
Sovmorgon
Jag hade tänkt mig att sova riktigt länge idag, eftersom jag endast har en lektion i skolan idag, som börjar kl. 12:45. Dock vaknade jag redan vid nio, men det är jag bara glad för. Jag har hunnit skicka in uppgifter till naturkunskapen, och snart ska jag plugga fysik medan jag äter frukost. Lite onödigt att äta frukost vid tio, när man ändå äter lunch om två timmar, men jag skulle bara vara hungrig annars. Dessutom är mat det bästa som finns.
Annars kommer inte dagen bestå av så mycket. Jag väntar på ett viktigt beslut, som förhoppningsvis kommer senare i eftermiddag alt. ikväll, och annars ska jag bara plugga. Det blir finskan jag satsar på efter skolan idag, eftersom jag gärna vill hinna klart med den till imorgon. Håll tummarna för att jag hinner med steg 7 också, som enligt min lärare skulle innehålla något om Finlands litteraturhistoria. Tråkigt!
/ Camilla
Vilken morgon!
Inatt har jag verkligen sovit oroligt. Hela tiden har jag drömt mardrömmar om att jag ska försova mig. Ibland missade jag alla bussar och klockan var långt in på eftermiddagen, och ibland fick jag stressa så mycket att hälften av sakerna blev kvar hemma. Vad händer då? Jag försover mig, och vaknar när den andra bussen går; kl. 08:07. Jippie, på tre minuter hinner jag verkligen inte packa och få på mig kläder etc. Nej, den här morgonen har inte varit bra.
Utöver att jag försov mig tänkte jag sedan att jag kan ta mig till skolan på cykel eller med vespa. Då har cykeldäcket inte luft i sig, och jag hittar ingen pump. Vespan hade syster min lämnat hos en kompis, så den chansen att ta sig till skolan var bortblåst. Nu måste jag helt enkelt vänta på mamma, som nog slutar kl. 10. Sur lär hon bli, men vad gör man?
Hoppas inte alla haft en likadan morgon som jag!
/ Camilla
Sol gillar vi!
Ofattbart nog sitter jag i köket och gäspar. I natt sov jag inte mindre än 13 timmar, eftersom jag somnade mitt i min "vila" igår vid nio. Skönt var det att sova, men idag behövde jag stiga upp vid halv tio eftersom jag skulle vara barnvakt. Fort gick det, och efteråt slängde jag av mig kläderna för att klä mig i bikini istället. Lagom när jag lagt mig ned och solat börjar det blåsa riktigt ordentligt. Jag frös till, och gick in.
Snart ska jag gå ut igen, eftersom det inte blåser lika mycket mer. Jag måste verkligen sola för att inte se ut som ett lakan, vilket jag gjort alldeles för länge nu. Lite färg har jag redan fått, men jag nöjer mig inte förrän jag är riktigt brun. Dock antar jag att jag får vänta i några veckor för det.
Håll tummarna för att det slutar blåsa helt nu!
/ Camilla
1:a maj
Igår umgicks jag med Jenna, Ellinor, Sara, Carin och Madde. Det var riktigt roligt, tycker jag. Först satt vi hos Sara ett tag, men bestämde oss sedan för att åka till Kievari. Hem kom jag vid tre ungefär, och inte mycket efter sov jag som en stock. Telefonen har jag nog bara luddrat fram svar, men folk får faktiskt skylla sig själva om de ringer mig när jag sover. Det var t.o.m. underligt att jag hörde telefonen, eftersom jag aldrig annars brukar göra det. Dock är det nog skönast att sova om man inte hör omgivningen hela tiden.
/ Camilla
